E Litt A Jamsk E Rimfauk

Sol- å vassbillhdn henn ha je tegje nolgjönom
heri Jamtalannan. N dænn storfinsjön heit Flåsjön.

E LITT A JAMSK E RIMFAUK

N Chrístofir skreiv'e.

"Sola, Hu kjem likeins flöyt sem hu fer
Dagjan å Nettran Hu allhtn komdér

Håkkjer vål ljös å Håkkjer ske snåå
N Dænna bell Ein reint ikke å klåå

Pyny Hemla veit Mæ itt mykju
Stånnan vål likvis, Tånnvångjan rynkju

Å Ænerstans Ingjerst å Allstans fjårdd
Æller ett Rodut å Håttut Di fårdd

Tökkjer Tyllgaukja itt bry Je Meg ti
Fördi Je veit greitt derta Tia, Hu li

Takkeligjen e Lesarn itt tyllut
Hen, ti Rimfauken henn, Råukes Mæ stutt!

”Å e dænne dæ haaul å ha lese nunen væ riminga at a Chrístofir Arnesa Forsein, å hænn las'e sjalv, åure henn tjuuhunnrufjorttan, heri desembra!”

[December 2015; länken till inläsningen är borttagen i väntan på att jag ska göra en ny inläsning]

Omsetinga/Översättning

Generell kommentar: Har i så stor utsträckning det är möjligt försökt få med så många jamska uttalsvarianter som jag känner till i nedanstående ordlista!

Stavningen följer generellt Heimbygdas vägledande stavningsrekommendationer för jamskan

December 2015: På grund av tidsbrist har jag inte skrivit ut fullständiga böjningsscheman för alla ord. Men jag strävar efter att få tid med det också, så småningom. Återvänd gärna till ordlistan vid ett senare tillfälle, så kanske jag hunnit uppdatera den. ;-)

L = tjukkt e "l"-ljö (tjockt "l"-ljud)

SoL- å vassbillhdn - Sol- och vattenbilden; "vattn" blir "vass-" när det skrivs ihop med ett annat ord
billhdn - bild
henn - obetonat "det här, den här"; står alltid efter ordet det hör til. /kan även uttalas "hænn"/
jeg - jag (betonad form); "meg" kan användas som betonad form av "jeg", men används på ett lite annat sätt än "jeg"; den obetonade formen är "je"
ha tegje - har tagit
noLgjönom - norröver
heri Jamtalannan - i Jämtland; "heri", kan även uttalas "herri", och styr dativ: Jamtalanne/Jamtlanne => dativ: Jamtalannan/Jamtlannan
N Dænn = äv. "n denn/n dann"; den där (syftar antingen på ett maskulint eller feminint substantiv när det står tillsammans med substantivet: "n dænn sjön")
storfinsjön - "(den) stora, vackra sjön"; på jamska skriver man ofta ihop bestämningar till substantivet på det här sättet;  
fin - det svenska ordet "vacker" används inte på riktig jamska, "fin" har med andra ord en mycket starkare användning på jamska; vill man däremot vara "fin" på jamska, så använder jamskan andra ord; observera att "sjön" uttalas med långt "ö"-ljud!

heit - heter

FLåsjön - sjö i norra Jämtland

E Litt A Jamsk E Rimfauk - Ordagrant: "En Liten En Jämtsk En Rimstund"; artikeln skrivs inte ihop med föregående ord! Det heter alltså inte "*E Litta Jamske Rimfauk". Inte heller använder man apostrof i det här fallet: "*E Litt'a Jamsk'e Rimfauk"

E = kortform av "ei" (en; femininum) eller "eitt" (ett; neutrum)
Litt - litet, liten; när "litt" står med ett feminint substantiv så heter det "e litt a" och inte "e litt e" - "e litt a faauk", "e litt a sol" men: "e litt e breiv" ("ett litet ett brev") när substantivet är ett neutrumord
A = kortform av "ei" (en; femininum) som, såvitt jag vet, bara förekommer tillsammans med "litt"
Jamsk - Jämtsk, jamtländsk, jämtländsk; syftar på språket
Rim- - Rim, vers; När "riim" skrivs ihop med ett annat ord ändras den överlånga vokalen och uttalas med långt "i" på jamska: "e riim" = "e rimfauk"; Rime, eitt/e rim.
faauk - stund, liten stund: fauka, ei/e faauk/fauke; när feminina substantiv med överlång vokal skrivs ihop med ett annat ord så försvinner det överlånga uttalet: "ei/e faauk" = "ei/e rimfauk"

n - "han"; maskulin artikel som alltid sätts framför mansnamn
skreiv - skrev
'e - obetonad kortform av "dæ"; det; syftar på "rime"; apostrof används!

SoLa - "Solen" 
Hu - Hon, Den
kjem - äv. "kjæm/kom/komm" (uttalas med "o"-ljud och inte "å"; kan även uttalas med långt "o"-ljud = kom); kommer
likeins - likadant (i hyfsat snabbt jamskt tal så reduceras ofta "-ei-" till "-e-": likeins = likens; jämför: reint > rennt)
fLöyt - snabb, hastig i sina rörelser; (kan också uttalas "flyt/flöt"; jämför nynorsk "fløyt" (se Metaordboka http://www.edd.uio.no/perl/search/search.cgi?appid=7&tabid=571: "fløyt VIII." och isländska "fljót", se exempelmeningarna med "fljót" på https://sv.glosbe.com/is/sv/flj%C3%B3t
Personligen kan jag tycka att jamska "flöt/flyt" är ett utmärkt exempel på hur försvenskningen av språket har fått fortgå oreflekterat. Jag menar, diftongen "öy" förekommer rikligt i jamskan, så "flöyt" borde inte vara främmande att säga även på jamska. Då jag förstod att samma ord finns på nynorsk i formen "fløyt", så förstod jag också att det faktiskt skulle kunna heta "flöyt" på jamska, och förmodligen också har gjort det. Det skulle inte heller förvåna mig det minsta om det finns någon eller några jamsktalande som redan, helt naturligt, använder det diftongerade uttalet "flöyt", för det ÄR ett fullkomligt naturligt uttal för jamskan! Det är många gånger bara genom att hitta det jamska ordet i nynorsk eller trøndersk, som man inser att en försvenskning verkligen har ägt rum.

Kommentar särskilt för jamsktalande: observera skillnaden mellan att säga "Sola, Hu komm likeins flöt som Hu fer" (=Hu e flöt) och "Sola, Hu komm likeins flött som hu fer" (= Hu komm flött;.Hu fer flött)

sem - som; kan på jamska också uttalas "som, söm, sôm, sum"
fer - åker, reser, går: svenska ordet "åka" används överhuvudtaget inte på jamska, annat än i försvenskade sammanhang.
Dagjan - Dagarna
å - äv. "au/åu"; och
Nettran - Nätterna
allhtn - alltid
komdér - befaller (uttalas med "o"-ljud och inte "å")

Håkkjer - vilka (plural av "håkkjen" (maskulinum), "håkkje" (neutrum)" eller "håkkja" (femininum); kan också uttalas "hökkjer; hökkjen; hökkje; hökkja"; observera att det vanligaste uttalet numera torde vara utan förmjukning, dvs. "håkker/hökker; håkken/hökken; håkke/hökke; håkka/hökka")
våL - blir
ljös - ljus, ljusa
ske -äv. "ski/skæ"; ska; uttalas aldrig "ska" på jamska!
snåå - blåsa kallt (kan uttalas "snåu"; den som lyssnat uppmärksamt på min inläsning av texten, se länk ovan,  (december 2015: en ny inläsning av rimmet är planerad!), märker att jag stavat "snåå" men uttalar med diftong. Det är inget misstag. Jag vill visa på att man visst skulle kunna stava jamska på ett sätt men ändå uttala ett ord på det sätt som känns bäst för en själv)
N Dænna - hon; "denna där, hon där; den däringa"; kan också uttalas "n danna, n denna"; används självständigt om feminina substantiv (jämför med "n dænn" ovan)
bell - orkar, klarar
Ein - Man
reint - uttal i snabbt tal: "rennt"; helt, alldeles
ikke - inte (betonat) (på jamska kan betonat "inte" också heta "iint")
kLåå - slå, besegra (kan uttalas "kLåu")

Pyny - äv. "pyne/pyne/pönö/pöi/pöne"; under (styr dativ vid befintlighet)
HemLa - dativ av "Hemeln", Himmel, Himlavalv: hemeln, ein/n hemel
veit - känna till, veta
Mæ - Vi (kan även uttalas "ma")
itt - inte (obetonat) (på jamska kan det också heta "int")
mykju - mycket (kan även uttalas "mykje")
Stånnan - Tiden; Stunderna
likvis - osäker, osäkra
Tånnvångjan - Tinningarna
rynkju - rynkig, rynkiga

Å - och
Ænerstans - äv. "Ænnerstans"; på andra ställen
Ingjerst - Ingenstans
Allstans - Överallt
fjårdd - bråttom, stressad, upptagen; "je fjårdd" - jag sysselsätter/sysselsatte mig med att vara upptagen, ha bråttom: "Je ha fjårdd leeng" - Jag har varit upptagen/har stressat/haft bråttom länge; "Je e fjårdd" - Jag är upptagen, stressad, har bråttom (som person) ("fjårdd" är oböjligt och böjs alltså lika i alla tempus; kan också uttalas "fjardd, fjærdd")
Æller - aldrig (kan även heta "aller/allren")
ett - efter (även "ette, eett")
Rodut - lugnt
Håttut - charmigt, vinnande sätt
Di - De (dativ av "di" är "dom"!)
fårdd - följde

Tökkjer - sådana
Tyllgauka - knäppgökar; angående förmjukningar: det verkar som om förmjukade feminina substantiv, t ex "bokja" (boken) i dativ tappar förmjukningen, bokja > bokn/boken. Detsamma verkar gälla förmjukade maskulina substantiv, t ex gaukjen (göken) som ser ut att bli "gauka" i dativ. De här uttalsreglerna kräver emellertid en närmare undersökning, eftersom det ibland verkar finnas undantag till dessa uttalsregler - få, men ändå värda att notera.
Je - Jag; "Je" är obetonad kortform av "Jeg"
bry seg ti - bry sig om (i denna betydelse styr "ti" inte dativ)
Fördi - därför att, för att; observera att "för" styr dativ och att "di" faktiskt är dativ av "dæ" (det)!
greitt - ordentligt, redigt, riktigt; uttalas ofta i snabbare jamskt tal som "grett" = greitt => grett
derta - därav följer att
Tia - Tiden
li - går (om tid)

Takkeligjen - tack och lov
Lesarn - Läsaren
tyllut - knäpp, tokig, galen (kan även uttalas "tullut")
Hen - Här
ti - i (styr dativ)
Rimfaukn - dativ av "Rimfauka"
henn - den här (används obetonat, följer alltid efter ordet det hör till)
Råukes - träffas, mötas (kan även uttalas "Råkes")
stutt - kort

e dænne - det (där) som; kan också uttalas/heta "e danne, e denne, dæ danne, dæ dænne, dæ denne"
dæ - ni; (kan också uttalas "da")
haauL - hörde
ha lese - har läst
nunen - nu, just nu (kan även uttalas "nånen, nunan")
væ - var; (kan också uttalas "va")
riminga - rimmandet, versskrivandet 
at - åt, till, vid; används som genitivkonstruktion i jamskan och styr då dativ! (kan även uttalas "æt")
a - "han"; dativ av den maskulina personnamnsartikeln "n"
hænn - han
las - läste
sjaLv - själv
åure - året (kan även uttalas "aure" och utan diftong, "åre")
henn - det här (obetonat och sätts alltid efter det ord det hör till)
tjuuhunnrufjorttan - tjugohundrafjorton
heri - i (kan även uttalas "herri")
desembra - dativ av maskulina "desembern", december; jamskan sätter gärna alla substantiv den kan, och får, i bestämd form, även namn på veckodagar och månader!